Två herrar i tweedkostymer framför en träfasad, till vänster olivgrön rutig med flat cap, till höger med fluga | John Crocket

Tweedlexikon

Vad är tweed?

Tweed är ett tyg av ren ull med ursprung på Brittiska öarna. Ordet kommer troligen från den typiska strukturen, som kallas twill och i Skottland tweel. I Tyskland känner man den snarare som Köperbindung eller ”Zwillich”. Begreppet betecknar vävbindningen, som ger tyget ett diagonalt löpande mönster.

Sex tygprover i tweed med sicksackklippta kanter: fiskbensmönster, olika rutmönster och ett litet mönster | John Crocket

Ursprungligen kallades framför allt tyger som handvävts av handspunnet garn för tweed. Grunden för de små bindningsmönstren var alltså främst grovt ullgarn, men även tvinnat varpgarn och kamgarn.

En sak som ligger oss varmt om hjärtat: våra producenter värnar om djurens välfärd, och därför för vi enbart ”mulesingfri ull”.

Historiskt fotografi: män i flat caps och kavajer på en golfbana, en av dem tar sats till ett slag | John Crocket

Tweedens historia

Tweeden har med största sannolikhet sitt ursprung på den skotska och irländska landsbygden. Tyget var särskilt robust och skyddade männen som arbetade utomhus mot det kalla och regniga brittiska klimatet. Även fåren har anpassat sig till det hårda klimatet, och därför lämpar sig ull från skotska får särskilt väl för tweed. Ullen är tjock, robust och vattentät.

Karta över Storbritannien och Irland med tweedväverierna utmärkta | John Crocket

Från arbetstyg till adelns tyg

Tweeden färgades alltid med naturliga färgämnen: orange utvanns ur korsört, vete och iris gav grönt och lavar gav rött. Men snart var tweed inte längre bara böndernas tyg. När den engelska kungafamiljen förvärvade slottet Balmoral blev det vanligt i hela det engelska samhället att skaffa ett lantgods i Skottland. För att skilja sig från andra tog storgodsägarna fram egna tweedmönster, så kallad Estate Tweed, som bara bars av godsets tjänstefolk. Det följde den skotska traditionen att klä sig efter klantillhörighet.

Hur tillverkas tweed?

Produktionen börjar med att ullen färgas. Stora partier ull läggs först i ett slutet kar. Efter färgningen centrifugeras ullen för att få ut fukten ur fibrerna. För att få fram den typiska tweedmönstringen rivs de enskilda färgade partierna sönder och blandas sedan. Det är först blandningen som ger den slutliga färgtonen.

Arbetare fyller en maskin med ullfibrer i många färger | John Crocket

Arbetare bredvid en stor hög ljus lös ull | John Crocket

Händer knyter grå garntrådar vid en vävmaskin | John Crocket

Man vid en vävmaskin med många färgade garntrådar, bakom honom en varpbom | John Crocket

Därefter dras ullfibrerna åt samma håll av maskiner och förs genom en rad valsar så att de sträcks. En annan maskin drar ut rätt mängd fibrer till en mycket löst sammanhållen tråd. För att garnet ska få den styrka som vävningen kräver måste det sedan spinnas till en stark tråd. Det snos sex till åtta gånger, vilket ger garnet en betydligt högre draghållfasthet.